.

Sent igårkväll när jag och Sanna gjorde oss redo för att gå till sängs så kom ett kort men skarpt pip från vår brandvarnare som sitter i vardagsrumstaket. Sen kom ett till, och ett till...

Jag blir irriterad och går upp på en stol och försöker att trycka på den enda knappen som finns på brandvarnaren och då börjar den tjuta ännu mer men till sist får jag den att stoppa. Tills det kommer ett PIIP.

Sanna stod i dusjhen så märkte inte så mycket men så går jag in på mitt rum stänger dörren, sätter öronproppar i öronen och hoppas på att det skarpa ljudet inte ska gå igenom. Men de gör det, cirka var tredje minut hört ett hjärtskärande pip. Hur ska man någonsin kunna sova med det i lägenheten.

Igen ger jag mej ut i vardagsrummet, Sanna kommer och hjälper till - vi tar ut batteriet ur brandvarnaren eftersom det känns som ett ganska säkert grep.

Vi går igen in på våra sovrum och tänker att vi äntligen kan slappna av men då hör vi igen PIIP! Va tusan! Utan batteri??
Den måste sitta med någon slags reserv - den sitter ju i taket med hjälp av ett par sladdar så tänker att det är de som frser den med ström så jag skriver ett sms till Sanna "Ska vi slå av all ström och klippa av ledningarna som ett sista försök?"

Vi mötes igen ute i vardagsrummet och börjar ge oss på brandvarnaren i taket efter en tids pillande lyckas vi frigöra den från sladdarna som håller den uppe och vi bestämmer oss för att linda in den i några handdukar och gömma den inne på toaletten så det får bli vår finallösning på problemet innan vi kunde lägga oss.

Att konstatera: brandvarnare är obehagliga saker.