And again, and again...

Åter igen börjar mitt tålamod pressas så hårt att jag börjar undra om det verkligen är värt att mina nerver ska stå emot såhär mycket. Kommer det verkligen bli bra en dag eller är det bara jag som lever i en naiv fantasi?
Once again I wonder if I should take the easy way out?

It is just that it would not be easy, im to involved...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0